Hej fina!
Måndag och jag lämnar en fin helg bakom mig. I fredags kom pappa och vi kunde hämta hem tjejerna tillsammans för att ta helgen tidigt! Så underbart att se deras lycka över överraskningen <3 Det blev klassiskt fredagsmys med tacos till middag följt av chips och film.
På lördagen var vi på ett överfullt ikea en liten stund, men blev snabbt övermättade på det, så eftermiddagen spenderades hemma med lördagsgodis, tända ljus och spel när regnet öste ned. Jag tog en springtur, duschade länge, lade ansiktsmask och bäddade rent i sängarna! Söndagen startade jag och tjejerna långsamt i soffan med Harry Potter och rostsmörgåsar, önskar vi kunde starta alla dagar sådär härligt långsamt. Sen bjöd förmiddagen på härligt solsken så jag grejade på i trädgården när tjejerna lekte. Plockade ihop fallfrukt till ett event, rensade lite buskar och trädgården börjar smått förberedas för höst.
Sen var det dags för mig att åka iväg på ett yogaevent som mina älskade yogalärare ledde på Herrängens gård, bara ett stenkast ifrån oss. Tänk att få yoga utomhus i september, med dessa – Magiskt! Eventet ägde rum i samarbete med Cleanrscued – där jag lämnade in massor med fallfrukt som sedan kommer bli nya energidrycker – toppen för miljön! Familjen slöt sedan upp så vi kunde hänga kvar för fika – söndagsutflykt i höstsol, det får gärna bli en tradition!
Nu måndag som sagt. Jag hämtade tidigt och barnen ägnade eftermiddagen åt att leka med tågbana, bilar och legogubbar samtidigt som jag kunde jobba av lite till och fixa ugnspannakaka med keso. Jag tycker den är helt ok, Elsa åt också upp sin portion men den gick inte alls hem hos Thea. Synd ändå, så enkel rätt ned extra protein.. Sen hann vi faktiskt med en sväng till biblioteket innan det blev godnattsaga. Yinyoga för mig efter det, dusch och nu en kopp te. Det var den starten på veckan. Imorgon startar gymnastiken för båda tjejerna. Som dom har längtat!
Förresten, låg bakom en bil påvägen hem idag, som körde in i en annan bil när han skulle byta fil. Han blinkade länge.. och jag upplevde att den andra bilen var väl medveten om hans önskan att komma in, men istället för att släppa in gasade han på och det blev en kollision. Först toucha dom endast varandra i sidan, men den bakre bilen tycktes gasa istället för att bromsa in, se skåpbilen som skulle byta fil fick sladd och hamnade åt fel håll i mittersta körfältet.. Och, bromsljuden, plåt som kläms mot varandra, tutandet .. Allt gick snabbt, men ändå långsamt på något vis. Rent tekniskt behöll jag lugnet, körde sakta på sidan om och förbi – men mentalt blev det ett rejält breakdown. Tårarna började rinna, jag skakade och det gjorde fysiskt ont i bröstet. Kanske panikångest? Jag går inte längre i KBT efter olyckan , men oj vad det sitter i.. Jag blir kallsvettig av bilar som närmar sig snabbt bakifrån, bilar som tutar, motorväg.. Här gäller det verkligen att jobba på mindsettet – goda tankar, goda tankar , goda tankar .. Snart är det 1 år sedan..
Senaste kommentarer