It´s all about me – and my family

Måndagskänslor

Hej ♥

Helgen sprang förbi i ett nafs , som alltid.. Mannen var iväg och golfade på lördag så jag och tjejerna tog långfrukost i soffan, så mysigt! Men när jag ville gå ut i solen ville dom också hänga på så dom lekte i trädgården när jag målade skåp och fixade med blommor. Och efter lunchen drog Thea till en kompis! känns så fint att dom blivit ett sådant tight tjejgäng i klassen <3 Jag och Elsa gick på en promenad, hängde på en lekplats en stund sedan gick vi till vårt mysiga skogscafé i närheten och fikade med vänner. Vi mammor kunde sitta länge i solen, dricka kaffe och catcha up när våra yngsta röjde gärnet i skogsdungen intill. Tack livet för glada barn och kompistid. Igår behövde vi ta en vända till Bauhaus.. Phu.. Men sedan blev det iaf lite mera pyssel i trädgården, cykeltur, tvätt och städ i vanlig ordning och efter nattning tog jag en löptur, dusch och sedan nybakat proteinbröd och te! Mysigt avslut på helgen. Och nu MÅNDAG igen..

VECKAN SOM KOMMER

Måndag idag som sagt – jag och tjejerna åt frukost hemma i lugn och ro (så lugnt det kan bli en vardag..) fastnade i bilköer påväg till jobbet och sedan har det mesta av dagen varit upp och ned. Ingen yoga ikväll heller , men tänkte köra på Patreon där Sheila och Magnus lägger upp yogavideos. Förutom vanligt jobb är det ju ändå kortvecka. Jag har lite förhoppningar om att vi kan få till en staycation någonstans i närheten för att komma iväg lite. Drömmen hade varit Gotland, men  känns svårt att få till just nu..

 

JAG

 

Nu börjar den här ”isoleringen” tära även på mig.. Det känns så konstigt att jag åker till jobbet och umgås med mina kollegor som att ingenting har hänt (iaf typ..) och sedan kan jag varken träffa familj eller vänner. Så konstigt! Jag är så trött, alltså inte sömnbrist trött , utan en helt annan trötthet. Ja, kanske mer utmattad. Samtidigt som det är en känsla av att det kryper under skinnet på mig. Det är en sådan märklig känsla att hjärnan säger att den vill göra massor, samtidigt som kroppen säger NEJ! Men utöver det så bär jag idag med mig en känsla utav stolthet också , tar detaljerna under tacksamhet 😉

 

SER FRAM EMOT

När värmen tillåter att jag planterar ut mina Dahlior – kan knappt vänta!

TACKSAMHET

Idag vill jag hylla tacksamhet till min fantastiska kropp! Som bär mig i alla tokigheter och äventyr jag tar mig an. Tacksam över att den har burit mina två fantastiska barn – och fortfarande bär dom på nya sätt. Hur den håller ihop i stress, utmattning, sömnbrist och press. Och hur samspelet mellan hjärna och kropp ändå kan fungera. I och med yoga och kanske lite övning på meditation hittar nya vägar för att tacka min kropp för allt den gör för mig! Och igår kväll när jag tog en löpturkunde jag riktigt känna att både kropp och hjärna var i samklang! Jag utökade min runda successivt och till slut hade jag sprungit 1 mil! på 1h! Detta trots att löpträning uteblivit i så många månader och bara skett sporadiskt. Så visar kroppen att styrkan (både fysiskt men också mentalt) finns där. Tack kroppen för att du visade mig detta , precis när jag behövde det som mest. Det känns som att endorfinerna utsöndras fortfarande , magiskt!

 

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats