Och så var vi här!
vi kom upp vid lunchtid så vi packade in i lägenheten, åt korv och begav oss sedan ut i backen. Jag hade ju unnat mig 1h privatlektion, så jag begav mig iväg på det under eftermiddagen, Lite tips och trix! Men framför allt sitter det i huvudet på mig, jag måste sluta vara rädd.. Bastu och julkalendern fick avsluta den här dagen, dan före dopparedagen. Och självklart fick alla en ny pyjamas såhär kvällen före – enligt tradition. Och på tal om tradition, så grämer jag mig lite över att vi inte har så många. Det är svårt för mig att vi har alla släktingar spridda på långa avstånd. Jag måste erkänna att det gör lite ont i mig att tjejerna inte har flera vuxna i sin vardagliga närhet som är familj och vänner.. Det är ingen högtid som har ett självklart sätt att fira och det blir alltid olika från är till år.. Men jag försöker tänka att det viktigaste är att vi ger barnen närvaro, trygghet och kärlek ❤️ Så blir det förhoppningsvis bra påvägen. Även om det kan växa en typ av ensamhet inom mig.
Senaste kommentarer