Gah, jag har precis bäddat ner mig i en säng på Hotell Långholmen och mitt hjärta skriker dåligt samvete! Ja just det , vi är på konferens med jobbet idag och det har varit riktigt inspirerande. Jag hann dessutom ta en löprunda i en fantastisk miljö innan middagen..
Middagen har sedan varit helt fantastisk med många härliga diskussioner och skratt. Men ändå har en viss underliggande dålig känsla bubblat inom mig. Som nu blir allt starkare när jag bäddat ner mig i hotellsängen! Det dåliga samvetet för tjejerna där hemma. Jag vet att min fantastiska man klarar det där galant. Kvällarna är egentligen inget problem. Det är ganska mysigt att få bada, se på Bolibompa och sedan natta dem båda två – den biten är gansk enkel just nu. Men jag vet också vad som väntar sedan och hur jag själv mår i situationer där Emil är borta. Vi lever i den situationen att vår Thea har tuffa nätter. Hon vaknar i snitt kanske 4ggr per natt och har mardrömmar/nattskräck – och det är tufft! Jävligt tufft. Och att vara själv med dem båda på natten är psykiskt påfrestande. Som jag saknar dem! Jag vet med mig själv att jag behöver jobbba på det här med att komma ifrån. För jag älskar verkligen mitt jobb och tänker sällan på privatlivet när jag arbetar. Men såhär över natten vet jag också hur tufft det kan vara hemma..
Senaste kommentarer