Jag grät på stranden

Vi hade svärisarna här på besök vid lunchtid och sedan på eftermiddagen drog vi till stranden. Precis när vi anlänt hände en sådan hemsk incident! En mamma hade tappat bort sin lilla son.. Föräldrar började hjälpa till med att ropa och plocka upp sina egna barn i famnen för att det skulle bli lättare att leta i vattnet. Men precis då blir sonen hittad i skogspartiet precis bredvid, helt oskadd. Jag kan inte ens föreställa mig dem tankarna som hinner passera hos den mamman under dem här minuterna. HJÄLP! När jag ser tårarna och lättnaden i den här mammans ögon började jag också gråta! och bli lätt illamående. Måtte vattnet aldrig skada våra barn. Vi kunde iaf njuta av vår eftermiddag eftersom allt slutade gott. Jag premiärbadade och Thea älskade det 🙂 Dessutom kom det fram en fotograf som fotade för Friluftsområdets räkning, och frågade om han fick fota barnen när dem lekte. Emil fick till och med skiva på papper, hihi.

Elsa fick prova resevagnen idag på stranden. Hon hade en bit kvar att växa i den, men det gick bra att sova i den en liten stund iaf