När det rinner tårar..

Det var en sådan ren & fräsch luft imorse när vi kom ut – höstkänsla! Då var det en ny vecka igen – helgen bara sprang förbi. Det tåls att säga igen , tack & lov för att jag älskar att gå till jobbet. Jag ÄLSKAR mitt jobb. Men det har sakta men säkert smugit sig på en altmer ångesladdad känsla av vara ifrån barnen. Jag vet att dem har det fantastiskt på förskolan. Båda skrattade och tjoade sig in i hallen där imorse, busungar. Så jag vet inte riktigt vart det här kommer ifrån. Det är tufft med känslorna just nu , det kanske är därför. Sent igår kväll tog jag en löprunda, och den sista kilometern grät jag. Inte sådär så att det hörs, utan det rann bara tårar.. Jag är tacksam för så mycket! Men ibland blir det inte alltid som man tänkt sig – och det kan vara nog så tufft i sig. Och imorse när jag lämnat tjejerna grät jag också , men då istället av en lyckokänsla. Dem var verkligen såå duktiga imorse och det slår mig ofta hur mycket dom fixar. Älskade underbara knasiga ungar ,